Artur Larsson, Artdatabanken och skogssekretariatets Helena Busk. Foto: Regeringskansliet. Bildrättigheter
I onsdags 20 april besökte statssekreterare Elisabeth Backteman Uppsala för den årliga flora- och faunavårdskonferensen på SLU. Representerade regeringen gjorde även Åsa Romsons statssekreterare Gunvor G Ericson. Årets tema var Allmänhet och vetenskap i naturvårdens tjänst. Sekretariatets Helena Busk rapporterar från konferensen och förklarar hur skogsprogrammet arbetar med hållbarhet och miljö.
Dagens programpunkter rörde i mångt och mycket vetenskaplig analys. Sverige har forskat på skogsfrågor och skogsskötsel i över 100 år, och de senaste tjugo åren har arbetet i hög grad bidragit till miljöarbetet genom att det varit mer inriktat än tidigare på att mäta miljötillståndet i skogen. Statssekreterare Backteman medverkade under dagen för att berätta om skogens och skogsprogrammets roll i klimat-, hållbarhet- och naturvårdsfrågor. Skogsprogrammet, vars övergripande vision är ”Skogen – det gröna guldet- ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi, är just nu inne i en dialogfas med intressenter i skogens hela värdekedja.
Dialogen är en hörnsten i arbetet med skogsprogrammet och i arbetet med att möta utmaningarna med hållbarhet. Framsteg i forskningen och nya mättekniker så som laserskanning samt en ökad digitalisering ger en större kunskap än tidigare om hur skogen och skogslandskapet ser ut. Den nya kunskapen kan användas både för att förbättra skogsskötseln och för att stärka hänsynen till värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen, vilket lovar gott inför framtiden.
I arbetet med det nationella skogsprogrammet blir det viktigt att se till alla hållbarhetsaspekter, inte bara det ekologiska, utan även det sociala och ekonomiska hållbarhetsvärdet. Den ekologiska aspekten tar hänsyn till biologisk mångfald, ekosystemtjänster samt att skapa en effektiv användning av energi och naturresurser. Men social och ekonomisk hållbarhet är minst lika viktiga beståndsdelar. Det kan handla om skogars värdeskapande funktion för människors möjlighet till friluftsliv, rekreation och hälsa, d.v.s. skogens sociala värden, men även mångfald och jämställdhet samt balans mellan insatser för stad och land. Den ekonomiska hållbarheten kan handla om lönsamhet och arbetstillfällen i skogens alla värdekedjor, vilka genererar statsfinansiella intäkter som gör att vi kan bekosta satsningar på naturskydd och skötsel av skyddade skogar. Hur man förenar dessa tre dimensioner av hållbarhet är en av nationella skogsprogrammets fokusfrågor. I det här sammanhanget är också arbetet med Agenda 2030 viktigt. Arbetet med det nationella skogsprogrammet har högt ställda mål och jag tror att samverkansformerna inom ramen för skogsprogrammet kan bidra till en lösning för ett utvecklat hållbarhetsarbete och för att Sverige ska bli ett föregångsland i skogsfrågor.
På konferensen presenterades även olika aspekter av datainsamling, statistisk kunskap och för- och nackdelar med citizen science, s.k. medborgardata. Artportalen, med sina över 50 miljoner observationer bara i Sverige, är ett exempel på en databas som är uppbyggd av data som till största del är insamlad av allmänheten.
Det var en inspirerande dag i Uppsala!
Helena Busk, enheten för skog och klimat på Näringsdepartementet