Maria Hedblom, VD för Skogstekniska klustret. Foto: Emil Nyström. Bildrättigheter
Dagens gästbloggare är Maria Hedblom, VD på Skogstekniska klustret. Maria ingår också i nationella skogsprogrammets arbetsgrupp fyra som jobbar med internationella skogsfrågor. Innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden
Skogstekniska klustret vill med hjälp av skoglig forskning förstå hur morgondagens skog ser ut och därmed få kunskap om hur morgondagens skogsmaskin kan byggas. Klustret blir en nyckelaktör i dialogen mellan de som påverkar framtiden och uppfinner morgondagen, Det sker genom samverkan mellan företag i norra Sverige och akademisk FoU (forskning och utveckling). Skogstekniska klustret arbetar även med jämställdhet i skogsbranschen och menar att med ökad jämställdhet kommer ökad ekonomisk lönsamhet.
2002 kom jag första gången i kontakt med skogsteknikföretag. Då började jag som näringslivschef i Vindelns kommun. Därmed påbörjades min resa från trädkramare till stolt ambassadör för svensk skogsskötsel och skogsteknik. Samtidigt inleddes min färd på området jämställdhet. Tillsammans med nytänkande och förutseende företagsledare arbetar klustret med jämställdhet. Det är långt ifrån alltid lätt. Några medlemsföretag i klustret har kommit väldigt långt – andra är bara i början. Det är en spännande resa klusterföretagen gör, de arbetar med jämställdhet utifrån olika perspektiv. Den tydligaste aspekten är att företagen vill säkerställa komptensförsörjningen, men vissa vill också bara förstå vad det faktiskt handlar om. Det har visat sig att när jämställdheten ökat i företaget så ökar också den ekonomiska lönsamheten. Ett exempel på vad jämställhet kan bidra till hos teknikföretag är att företagen fått minskad andel sjukskrivna män. Analysen visar att när man anställde kvinnor ansågs det nödvändigt med lyfthjälpmedel. Då började även männen använda dessa hjälpmedel och det förbättrade deras hälsa. Skogen är i alla bemärkelser ett spännande område och en spännande arbetsplats. Ändå har vi hittills haft det svårt att rekrytera unga kvinnor och män till branschen. Här måste vi alla hjälpas åt att öka attraktionskraften och visa hur otroligt spännande och viktiga yrken som finns inom sektorn.
Ett annat väldigt konkret arbete som Skogstekniska klustret bedriver, tillsammans med ett antal andra aktörer, är Skogskollo för flickor i 10 – 12 årsåldern. Skogskollo har blivit otroligt populärt och blir fullbokat på några timmar.
Skogen och alla olika yrken som ryms inom dess grenar är en viktig tillgång för Sverige. Vi har mer skog än någonsin och vi har en bra dialog om hur vi kan använda skogen på olika sätt. Svensk skogsskötsel och skogsteknik är bra både för regional och nationell ekonomi men är också en fantastisk exportvara. Skogen står för vårt välbefinnande såväl mänskligt som ekonomiskt, det är i skogen många av oss hämtar kraft men skogen är också en fundamental del av svensk ekonomi. Själv vistas jag ofta i skogen – både för att skåda fågel, för bär- och svampplockning men också bara för att hämta kraft och må bra.
Här kan du se en film som beskriver Skogstekniska klustret.
Maria Hedblom, Skogstekniska klustret